I dagarna har jag sett två filmer, Vi kommer inte bli gamla tillsammans och Det trogna hjärtat (bägge fritt översatta från sina franska original). Förutom att vara väldigt fantastiska har dessa filmer gemensamt att de har döpts till skoningslöst vackra titlar.
Detta får mig att spekulera en smula utöver vilka andra filmtitlar jag anser mest lyckade. Jag inser att jag främst faller för svenska översättningar, kanske för att detta språk råkar vara mitt tungomål. Rädsla urholkar själen utklassar exempelvis övriga språks diton. Och när vi ändå åter är inne på den gode Fassbinder bör väl Warum läuft Herr R. Amok? nämnas i all sin briljans.
Så vit som en snö är, oavsett filmens klass, ett lyckande. Djävulen förmodligen är inte heller helt dum. Vi som älskade varann så mycket, Jag föddes, men..., Jag mår sådär, Hiroshima mon amour. Nej nu känner jag att detta mynnar ut i tanklös namedropping, så det är nog bäst att sluta. Det finns många fina namn på filmer alltså.
fredag 8 januari 2010
Faces and Names
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Philippe Garrel har en tendens att ge sina filmer fina titlar. "I can no longer hear the guitar" och "Les Hautes Solitudes" är två exempel. Sedan tycker jag även att Fritz Lang har fräcka titlar, "The Big Heat", "Dr. Mabuses Tusen Ögon, "Hangmen also die!".
SvaraRaderaJa, fina fina.
SvaraRaderaPå den oseriösa flanken har vi ju
förstås "Privatögat Privat" som ett slående exempel. Och appropå "Dr.Mabuses Tusen Ögon" har vi ju förstås "Dr.T:s Tusen fingrar" som nog låter bättre än den är.
Det ska nog vara "Dr. T:s Femtusen Fingrar".
SvaraRaderadet är möjligt, ju fler desto bättre.
SvaraRadera